Wednesday, January 3, 2007

1. SKRIVA:

ALLA TEXTER SKRIVS PÅ DATOR
Eleven skriver egna texter på sin egen nivå som ökar efter hand.

I BÖRJAN PÅ TERMINEN SAMLAS FÖRSLAG PÅ VARIERANDE ÄMNEN. Av dessa tas fram ämnen som eleverna enas om: t.ex. sport, kändisar, musik, teknik, mode (faktatexter). Dessa texter samlas i TIDNINGAR, SAGOBOK, DIKTSAMLING Till detta tillkommer ämnen som läraren bestämmer: påsk, jul, övriga traditioner, svenska författare samt dikter, sagor, redovisningar, bokrecensioner. Genom arbete med alla dessa texter blir eleven medveten om att det finns olika sorters språk till olika ändamål och lär sig att använda kunskapen på ett medvetet sätt.
Projektet består av 3 delar. Alla delarna pågår samtidigt och syftar till elevens hela person- och språkutveckling och mognande – alla lektioner i svenska samt Språkval delas i olika pass efter behov.

Kan genomföras i åldersblandade grupper om ca 16 elever. Även nybörjare i svenska kan delta samtidigt.

Varje elev arbetar i sin egen takt på sin egen nivå som ökas relativt snabbt. Inget inköpt material behövs användas, eleven utarbetar allt själv.

Tuesday, January 2, 2007

FRAMTIDA MÖJLIGHETER

Brister i utbildningen för elever med utländsk bakgrund ger eleverna sämre framtida möjligheter på den svenska arbetsmarknaden.

Genom att läsa skönlitteratur lär man sig inte bara språket – man blir medveten om sin omvärld och ändrar omedvetet sitt tankesätt. En förändring som ger elever bättre villkor för att lyckas i skolarbetet och därmed öppnar möjligheter till arbetsmarknaden.
För övrigt - pojken har tagit studenten i våras - NO linje.
Han blir nog arkitekt.

BELÖNING

Belöningen för mig är elevernas kunskap.

Glädjen när det fungerar: en elev, född i Sverige, med vietnamesiska som modersmål, i åk 7 en blyg tystlåten pojke på f.d. C-nivå, viskar i september i åk 7: ”Läsa böcker!?!? Det kan inte jag!”
I åk 8 läser han 4 Harry Potter böcker på en månad, nästa månad läser han alla Sagan om ringen böcker, i åk 9 läser han Gouillous Arn böcker och Strindbergs Tjänstekvinnans son, klarar Nationella prov i svenska i åk 9 med MVG och får flera MVG i en del andra ämnen i åk 9.
(Om du undrar, varför han gick kvar i SV2 – han tog inte någons resurs. Han fick stanna kvar i gruppen, för han behövde mycket uppmuntran och jag var den enda vuxen som talade med honom. Hemma lärde han sig att vara tyst, vilket innebar, att han inte fick något språk hemifrån.

Det är han inte ensam om. Då blir skolsvenskan det enda språket man har, och just därför är det så viktigt att man har någon att tala med. För övrigt har vår skola 70% tjänst i SV2 för 28 elever, 5 av dessa nybörjare, och hade haft 85% tjänst för 16 elever, inga nybörjare, 5 år tidigare.)

Sista dagen i skolan kommer han, sätter sig i ”redovisningssoffan”, som vi fick i belöning för priset, tittar på mig och ler. Sedan säger han: ”Min mamma kan inte läsa. Min pappa är också analfabet. De har aldrig haft ett jobb i Sverige. Vet du vad jag ska göra? Jag ska läsa till arkitekt. Och jag ska också köpa böcker, som du.”

På hösten skriver han ett mail till mig: ”Har fått MVG i novellskrivning. För stipendiet jag fick av dig köpte jag Harry Potter del 5 på engelska. Svårt, men jag klarar det. Vad ska jag läsa sen`?”

DATORER OCH GRUPPER

I klassrummet har vi 5 datorer som eleverna skiftas om. Några arbetar på datorn, några arbetar med ordkunskaps- eller grammatikövningar efter behov (som upptäcks vid rättning av texterna och som de oftast väljer själva) både på datorn och i sammanställda häften, några redovisar och diskuterar böcker, några spelar språkspel.

Elevgrupperna är schemalagda och varierar i storlek och i vilka elever som deltar, tyvärr helt avhängigt av klassens schemalagda svenska och språkval, utan möjlighet att påverka sammansättningen av gruppen.

Den minsta gruppen är 4 elever, den största 19 elever. Det finns ingen möjlighet att alltid placera nybörjarna i en mindre grupp. Men även det fungerar och även en nybörjarelev läser en lätt bok och försöker att berätta om innehållet. Alla är aktiva under hela passet, vilket är ganska ansträngande för läraren, eftersom man måste tänka på olika sätt och hjälpa den som behöver hjälp – med olika saker.

TEXTER OCH SKRIVNING

Böckernas värld visar vägen till förståelse av omvärlden, abstrakt tänkande, passivt ordförråd, och mycket annat får man på köpet.

Läsningen lägger grunden till att själv kunna skriva egna texter.
Alla elever har utvecklat sin förmåga att uttrycka sig skriftligt i snabb takt. Eleven skriver egna texter på sin egen nivå som ökar efter hand. Det är intressant att följa, hur texterna blir längre, hur man lär sig att leka med språket och försöker efterlikna det man har läst, hur texten får bättre kvalité.
Alla texter skrivs på dator. Dessa texter samlas i tematidningar, sagoböcker och diktsamlingar. Genom arbete med alla dessa texter blir eleven medveten om att det finns olika sorters ”språk” till olika ändamål och lär sig att använda kunskapen på ett medvetet sätt.

SKÖNLITTERATUR

Grunden i projektet är läsning av skönlitteratur helt efter eget val. Första året hade vi ett mål – alla elever skulle läsa 3 böcker per år. Nästan ingen av dåvarande elever hade läst något tidigare, att läsa och förstå en kort tidningsartikelsnutt var ganska avancerat även för dåvarande nior, och därför hade lärarna inte krävt att de skulle läsa. Problemet var också att hitta en intressant och rolig bok att klara att läsa på den nivån. Eleverna, som det året började i åk 7, fick sedan läsa 6 böcker i åk 8 och i åk 9 blev målet 10 böcker.

Alla böcker redovisades muntligt och skriftligt, övriga elever skulle ställa frågor och försöka diskutera.

Nu läser alla elever minst 10 böcker per skolår. Det är intressant att jämföra listan med lästa böcker och antal böcker som eleverna har läst varje år.

Hur nivån höjs, vilka böcker man väljer, hur man påverkar varandra i bokvalet. Ett par år i rad läste niorna fler än 10 böcker var, endast vuxenböcker, som diskuteras enskilt med mig eller i grupp. Det är intressant att följa olika åsikter och tankar och lösningar på problemen.

För att få eleverna intresserade av bokläsning har vi även regelbundet handlat böcker på bokrea. Vi har fått en ”redovisningssoffa” och tre bokskåp som vi efter hand fyller med egna böcker. Varje elev har ett eget kort där man skriver vilka böcker man lånar. Elever i åk 8 följer med och handlar böcker. Alla elever skriver en önskelista och åttorna letar upp böckerna i bokhandeln. På detta viset lär sig eleverna att ha ett behov – att ÄGA BÖCKER, glädjen att ta i en bok, att vara rädd om den – och att se att en bok inte behöver kosta så mycket.

Varje gång vi kommer med nyinköpta böcker kommer övriga elever på rasterna för att titta, ta på och tala om böckerna och låna direkt innan någon annan ta boken hem.

Litteraturläsning är den enda hemuppgiften. Eleven ska lära sig att läsa regelbundet ett antal sidor per dag. Intresse för litteratur, läsvana, språket som HELHET.

Viktigt: Ingen elev får i uppgift att läsa en för svår bok, även om han/hon vill välja den själv – syftet är att klara hela boken och inte tappa intresse för läsning.

UPPLÄGGNING

Projektet har delvis kommit till som nödlösning med hänsyn till schemaläggning, då nybörjare och eleverna i nian som nästan ligger på ”en svensk” nivå måste blandas med nya sjuor och nybörjare i svenska, som precis har kommit till Sverige.
Alla måste arbeta helt individuellt. Varje elev vet vad som ska göras under en termin och när det ska vara klart, och får hjälp att organisera sina uppgifter och sin tid, så att man hinner. Den, som är klar tidigare, kan själv bestämma vad han eller hon vill arbeta med.
Många idéer nappar även andra på. Eftersom eleverna arbetar på egen hand en del av tiden, finns det tid för diskussioner av böckerna och samtal med eleverna. Det tar ungefär en termin i åk 7 att få eleverna att förstå, att man har eget ansvar för inlärningen, vilket underlättas av att de ibland deltar i samma grupp som äldre elever.

SKRIVA, LÄSA, TALA

Eleven utarbetar sitt eget material, vilket ökar elevens självförtroende. Kraven ökas efter hand och eleven ser sina framsteg. Eleverna lär sig att använda språket obehindrat i olika situationer både skriftligt och muntligt, att SKRIVA, LÄSA, TALA, TÄNKA på svenska i olika situationer, bygga upp intresse för läsning – skönlitteratur, framföra sina åsikter, tänka abstrakt, dra slutsatser, lära sig den kulturella sidan av samtal: hur man uttrycker sig i olika situationer på ett kulturriktigt sätt, kroppsspråk, det osagda, läsa mellan rader, ordens värde mm.