- 2002 - SPIRA PRIS
- 2002 - vald av OMEGA - Gesundheitsstelle/Health Care Center Graz. Österrike, (Medizinische Beratung und psychotherapeutische Behandlung für Opfer von Gewalt und Menschenrechtsverletzungensom) - projekt for arbete med utsatta barn.
Wednesday, January 3, 2007
PROJEKTET
The Daphne Programme - EUROPIAN NETWORK LAUNCHING CHILDREN´S RIGHTS AND PREVENTING VIOLENCE
Some children migrate in the school age, some are born in the new country but only talk the mother tongue without any possibility to hear or speak the “second language”. These children develop only a partial language and understanding. They miss a stimulation a child normally gets in the surroundings where they meet the language in daily use. Often they only use a partial language necessary for the need, without being able to develop the language in whole. These children need all possible stimulation they can get - talk, listen, write and think.
This project turns mainly to children 13 – 16 y, learning the language as a second language, but it can even be used for any class learning a mother - or foreign language in WHOLE. According the studies the refugee children in common have more problems with a language development, learning to read and abstract thinking. Each student needs the access to a PC. No books are necessary, each student makes his/her own material. The work with these own texts makes the student aware of that there are different sorts of languages for different sorts of purposes, and he learns to use this knowledge the conscious way.
1. Interactive language training on PC
Each student trains the parts (spelling, vocabulary, grammar) needed to be trained according to his/her language problems and has a responsibility for noting the results of exercises. The various language programs are used for reaching the expected result.
2. Spelling – work with PC:
The teacher chooses the new or trained words for a dictation. The spelling control is not active. After the correction the new vocabulary is used for writing stories, poems or other text, to rime, theme words – to find a group name etc. This way each student himself makes new exercises and trains the words different ways. The exercise can be exchanged between the students in order to train – to correct each others dictation, to compete.
3. Literature:
Each student reads one book per month - the only homework the student has. The purpose is to stimulate the every day reading habits, interest for literature, vocabulary – THE LANGUAGE AS A WHOLE LANGUAGE. The books are chosen according the interest and language ability. It is important that each student reads the whole book and not looses the interest in reading because of that the book might be too difficult. Each book is presented and discussed in whole group. It is not easy for a learner of another language to express himself/herself on this level - to speak, think about the book and still speak correctly according the grammar rules. A mind map can be used to help the memory – the exercise is for TALKING and LISTENNING – not reading. The other students listen active: put down the questions or thoughts about the book etc. This part of the exercise is for
- speaking fluently in 10 – 15 minutes, keeping to the point, talking to the public, concentration
- speaking correctly according the grammar, using the higher level of the language - not using the slang or youth language, right pronunciation
Each student makes a written presentation of the book on a computer. This part of the exercise is for
- writing the text in whole, grammar , spelling
- expressing in writing – the choice of suitable expressions, writing about the important things in the book, own opinion about the book
The knowledge – using the different computer programs as Word, Graphic, Lay out
4. Writing different sorts of texts on PC:
Each student writes the own text on his/her level:
Poems
Fairy tales and Novels
Presentations of books
Own articles, facts
All material is collected by a teacher who makes a copy:
EACH MONTH: A MAGAZINE WITH THE ARTICLES
TWICE PER SCHOOL YEAR: A POETRY BOOK and A NOVEL/FAIRY TALE BOOK
Each student gets a copy and a copies are also sent to other schools. Each book or newspaper can be used for teaching younger students or students with a lower level of language – for reading etc .
The poetry can be used for different occasions – school celebrations, making music to the text (in music classes) etc.
The books can be illustrated by the writer in the art classes, the pictures scanned and put to the text, or the students can look for clipart on the internet.
If economically possible, the book can be printed at the publisher and students sell the books in order to purchase the new reading books or printing another book or financing other projects..
The project can be used as long as wished. Each student works on his/her level, continually working on making the language level higher. New students can join the group during the time on their own level without disturbing the work of a group. The students inspire each other and can help each other. With new students in the group the number of students can get higher since the students can co-operate and help each other which gives the teacher time and opportunity to help the newcomers.
5. Discussion:
- it is important for each person to learn to speak right and to develop the vocabulary a natural way - to express the own opinion, to discuss, to learn how to talk in a group – the culture: turns, to talk to the point etc
- to read and understand the text, to think abstract
- to develop the imagination, to compare: now/ then, here/ there, to see the differences and similarities, to “read between the lines” – to understand even what is not expressed in words, to understand, think, feel, picture
6. Internet based learning:
The student looks for interesting stuff on internet in order to use it for working his/her own way, and learns to find necessary stuff fast. Work with the text –reading, understanding more advanced texts – learning the latent vocabulary necessary for reading the text for other school. The texts written on PC are easy to correct for the teacher and to discuss while corrected, easy to follow the line, change the expressions – the final product is still nice to present and inspires to illustrate with clipart, scanned pictures, photos The articles are read, discussed, used for teaching grammar and spelling. The student has a goal to reach – he/she works active and check the progress. The material is collected and used for different purpose.
INTERNETBASERAD UNDERVISNING
TID
3. INTERAKTIV SVENSKA
REPETITION
DISKUSSION
är viktig
- för att lära sig att använda vårdat språk på rätt sätt, utöka sitt ordförråd på ett naturligt sätt, diskutera boken med hjälp av frågor som övriga har antecknat, framföra sina egna åsikter, argumentera för dem,
- jämföra: då/nu; här/där/hos ”oss”,
- samtalskultur: turordning, låta tala till punkt, abstrakt tänkande,”läsa mellan raderna”tänka vidare, dra slutsatser, förståelse, kunna sätta sig i situationen.
REDOVISNING
1. sker muntligt för övriga elever som samtidigt arbetar med uppgifter:antecknar tankar som väcks och som ska diskuteras efter redovisningen, antecknar frågor om boken,”svåra ord” osv. ”positiv kritik”, beröm, goda råd. Kraven på boken höjs efter hand när eleven gör framsteg.
2. sker muntligt endast för läraren, som ställer frågor för att leda eleven att jämföra, dra slutsatser, tänka efter skillnader, använda sin egen erfarenhet, jämföra mm.
Övriga elever arbetar samtidigt med andra varierande uppgifter självständigt. Varje bok redovisas skriftligt: I uppgiften ingår: Skriva om handlingen i på förhand bestämd tempus - att hålla sig till rätt tempus i hela texten. Skriva med flyt, rätt ordföljd, direkt /indirekt tal, så småningom lära sig kommatering (konjunktioner, bisatser, hur många bisatser i en mening mm.) Att hålla sig till ”den röda tråden”Att berätta viktiga sakerEgna åsikter om boken.
Uppgifterna kan varieras och kraven ökas efter hand – recensionens längd.
Recensioner ingår i tidningen. Varje bok redovisas muntligt: I uppgiften ingår:
- Att uttrycka sig muntligt med flyt.
- Att hålla ”tråden” i sin redovisning.
- Att tala grammatiskt korrekt, inte använda ungdomsspråk eller slang (=högre språknivå). Uttala orden på ett korrekt sätt.
- Att tala under en utsatt tid.
- Att koncentrera sig på sitt tal – kroppsspråk, tala för ”publiken”.
2. LÄSA OCH TALA, SKÖNLITTERATUR
1. SKRIVA:
Eleven skriver egna texter på sin egen nivå som ökar efter hand.
I BÖRJAN PÅ TERMINEN SAMLAS FÖRSLAG PÅ VARIERANDE ÄMNEN. Av dessa tas fram ämnen som eleverna enas om: t.ex. sport, kändisar, musik, teknik, mode (faktatexter). Dessa texter samlas i TIDNINGAR, SAGOBOK, DIKTSAMLING Till detta tillkommer ämnen som läraren bestämmer: påsk, jul, övriga traditioner, svenska författare samt dikter, sagor, redovisningar, bokrecensioner. Genom arbete med alla dessa texter blir eleven medveten om att det finns olika sorters språk till olika ändamål och lär sig att använda kunskapen på ett medvetet sätt.
Kan genomföras i åldersblandade grupper om ca 16 elever. Även nybörjare i svenska kan delta samtidigt.
Varje elev arbetar i sin egen takt på sin egen nivå som ökas relativt snabbt. Inget inköpt material behövs användas, eleven utarbetar allt själv.
Tuesday, January 2, 2007
FRAMTIDA MÖJLIGHETER
Genom att läsa skönlitteratur lär man sig inte bara språket – man blir medveten om sin omvärld och ändrar omedvetet sitt tankesätt. En förändring som ger elever bättre villkor för att lyckas i skolarbetet och därmed öppnar möjligheter till arbetsmarknaden.
För övrigt - pojken har tagit studenten i våras - NO linje.
Han blir nog arkitekt.
BELÖNING
Glädjen när det fungerar: en elev, född i Sverige, med vietnamesiska som modersmål, i åk 7 en blyg tystlåten pojke på f.d. C-nivå, viskar i september i åk 7: ”Läsa böcker!?!? Det kan inte jag!”
I åk 8 läser han 4 Harry Potter böcker på en månad, nästa månad läser han alla Sagan om ringen böcker, i åk 9 läser han Gouillous Arn böcker och Strindbergs Tjänstekvinnans son, klarar Nationella prov i svenska i åk 9 med MVG och får flera MVG i en del andra ämnen i åk 9.
(Om du undrar, varför han gick kvar i SV2 – han tog inte någons resurs. Han fick stanna kvar i gruppen, för han behövde mycket uppmuntran och jag var den enda vuxen som talade med honom. Hemma lärde han sig att vara tyst, vilket innebar, att han inte fick något språk hemifrån.
Det är han inte ensam om. Då blir skolsvenskan det enda språket man har, och just därför är det så viktigt att man har någon att tala med. För övrigt har vår skola 70% tjänst i SV2 för 28 elever, 5 av dessa nybörjare, och hade haft 85% tjänst för 16 elever, inga nybörjare, 5 år tidigare.)
Sista dagen i skolan kommer han, sätter sig i ”redovisningssoffan”, som vi fick i belöning för priset, tittar på mig och ler. Sedan säger han: ”Min mamma kan inte läsa. Min pappa är också analfabet. De har aldrig haft ett jobb i Sverige. Vet du vad jag ska göra? Jag ska läsa till arkitekt. Och jag ska också köpa böcker, som du.”
På hösten skriver han ett mail till mig: ”Har fått MVG i novellskrivning. För stipendiet jag fick av dig köpte jag Harry Potter del 5 på engelska. Svårt, men jag klarar det. Vad ska jag läsa sen`?”
DATORER OCH GRUPPER
Elevgrupperna är schemalagda och varierar i storlek och i vilka elever som deltar, tyvärr helt avhängigt av klassens schemalagda svenska och språkval, utan möjlighet att påverka sammansättningen av gruppen.
Den minsta gruppen är 4 elever, den största 19 elever. Det finns ingen möjlighet att alltid placera nybörjarna i en mindre grupp. Men även det fungerar och även en nybörjarelev läser en lätt bok och försöker att berätta om innehållet. Alla är aktiva under hela passet, vilket är ganska ansträngande för läraren, eftersom man måste tänka på olika sätt och hjälpa den som behöver hjälp – med olika saker.
TEXTER OCH SKRIVNING
Läsningen lägger grunden till att själv kunna skriva egna texter.
Alla elever har utvecklat sin förmåga att uttrycka sig skriftligt i snabb takt. Eleven skriver egna texter på sin egen nivå som ökar efter hand. Det är intressant att följa, hur texterna blir längre, hur man lär sig att leka med språket och försöker efterlikna det man har läst, hur texten får bättre kvalité.
Alla texter skrivs på dator. Dessa texter samlas i tematidningar, sagoböcker och diktsamlingar. Genom arbete med alla dessa texter blir eleven medveten om att det finns olika sorters ”språk” till olika ändamål och lär sig att använda kunskapen på ett medvetet sätt.
SKÖNLITTERATUR
Grunden i projektet är läsning av skönlitteratur helt efter eget val. Första året hade vi ett mål – alla elever skulle läsa 3 böcker per år. Nästan ingen av dåvarande elever hade läst något tidigare, att läsa och förstå en kort tidningsartikelsnutt var ganska avancerat även för dåvarande nior, och därför hade lärarna inte krävt att de skulle läsa. Problemet var också att hitta en intressant och rolig bok att klara att läsa på den nivån. Eleverna, som det året började i åk 7, fick sedan läsa 6 böcker i åk 8 och i åk 9 blev målet 10 böcker.
Alla böcker redovisades muntligt och skriftligt, övriga elever skulle ställa frågor och försöka diskutera.
Nu läser alla elever minst 10 böcker per skolår. Det är intressant att jämföra listan med lästa böcker och antal böcker som eleverna har läst varje år.
Hur nivån höjs, vilka böcker man väljer, hur man påverkar varandra i bokvalet. Ett par år i rad läste niorna fler än 10 böcker var, endast vuxenböcker, som diskuteras enskilt med mig eller i grupp. Det är intressant att följa olika åsikter och tankar och lösningar på problemen.
För att få eleverna intresserade av bokläsning har vi även regelbundet handlat böcker på bokrea. Vi har fått en ”redovisningssoffa” och tre bokskåp som vi efter hand fyller med egna böcker. Varje elev har ett eget kort där man skriver vilka böcker man lånar. Elever i åk 8 följer med och handlar böcker. Alla elever skriver en önskelista och åttorna letar upp böckerna i bokhandeln. På detta viset lär sig eleverna att ha ett behov – att ÄGA BÖCKER, glädjen att ta i en bok, att vara rädd om den – och att se att en bok inte behöver kosta så mycket.
Varje gång vi kommer med nyinköpta böcker kommer övriga elever på rasterna för att titta, ta på och tala om böckerna och låna direkt innan någon annan ta boken hem.
Litteraturläsning är den enda hemuppgiften. Eleven ska lära sig att läsa regelbundet ett antal sidor per dag. Intresse för litteratur, läsvana, språket som HELHET.
Viktigt: Ingen elev får i uppgift att läsa en för svår bok, även om han/hon vill välja den själv – syftet är att klara hela boken och inte tappa intresse för läsning.
UPPLÄGGNING
Alla måste arbeta helt individuellt. Varje elev vet vad som ska göras under en termin och när det ska vara klart, och får hjälp att organisera sina uppgifter och sin tid, så att man hinner. Den, som är klar tidigare, kan själv bestämma vad han eller hon vill arbeta med.
Många idéer nappar även andra på. Eftersom eleverna arbetar på egen hand en del av tiden, finns det tid för diskussioner av böckerna och samtal med eleverna. Det tar ungefär en termin i åk 7 att få eleverna att förstå, att man har eget ansvar för inlärningen, vilket underlättas av att de ibland deltar i samma grupp som äldre elever.
SKRIVA, LÄSA, TALA
Eleven utarbetar sitt eget material, vilket ökar elevens självförtroende. Kraven ökas efter hand och eleven ser sina framsteg. Eleverna lär sig att använda språket obehindrat i olika situationer både skriftligt och muntligt, att SKRIVA, LÄSA, TALA, TÄNKA på svenska i olika situationer, bygga upp intresse för läsning – skönlitteratur, framföra sina åsikter, tänka abstrakt, dra slutsatser, lära sig den kulturella sidan av samtal: hur man uttrycker sig i olika situationer på ett kulturriktigt sätt, kroppsspråk, det osagda, läsa mellan rader, ordens värde mm.
ELEVEN
Moroten för eleverna är att allt, som man skriver, skriver man på datorn. Eleven letar efter intressanta texter på Internet: musik, hälsa, historia, nyheter mm. och dem omarbetar man sedan till sin egen nivå, och samtidigt övar på förståelse av mer avancerade texter – latent ordförråd som eleven behöver för läsförståelse i andra ämnen som samhällskunskap, historia osv.
Eleven lär sig samtidigt mycket: allmänbildning, hur man använder datorer – ordbehandling, grafik, layout - och producerar snygga saker, som samtidigt stimulerar till att skriva korrekt och intressant. Detta kan användas i alla övriga skolämnen.
TANKAR
Det var genom att ha roligt, tala, läsa böcker och skriva. Jag berättade för henne, att jag egentligen förstod HUR MAN LÄR SIG SPRÅKET först när jag skrev en roman på mitt eget språk. Då tänkte jag hela tiden på hur jag skulle uttrycka allt jag ville ha sagt, och göra det lika smidigt som på mitt modersmål. DET ville jag förmedla till eleverna.
ROLIGT ATT UTTRYCKA SIG PÅ SVENSKA
SKÖNLITTERATUR I UNDERVISNING AV INVANDRARBARN
Det verkar helt klart och odiskutabelt - man blir en god läsare genom att läsa.
Men – våra invandrarelever då?
Steget till att bli en god läsare verkar för högt när det gäller våra invandrarbarn. De kan ju inte svenska. Inte i början i alla fall. Hur kan man då begära att barnen skulle läsa EN BOK? Är inte det att kräva för mycket?
Kanske det.
Men varför inte försöka?
Många invandrarbarn kommer från familjen där det inte hör till vardagen att läsa böcker. För att inte tala om att köpa böcker. Det kommer långt ner på prioriteringslistan. Men läser man inte, får man ingen läsvana. Man läser för sakta, man förstår inte texten, man fattas ord. Det tar för lång tid, och den använder man till ”något viktigare”. Detta gäller inte bara invandrarelever, men för invandrareleverna blir det ett större problem som man kopplar till språket. De kan ju inte svenska.
Flera undersökningar visar att den undervisning som många elever med utländsk bakgrund får i dagens skola är otillräcklig. Undervisningen ger inte villkor för att alla elever, speciellt elever som kommer till Sverige i tonåren, ska lämna skolan med godkända betyg. Man kräver inte så mycket av eleven med brister i språket. Omedvetet utgår man ifrån, att eleven inte är lika duktig som en svensk elev. Han eller hon hänger ju inte med.
Otillräckligt språkligt stöd kan vara ett hinder för att eleven ska kunna nå den kunskapsnivå som satts upp för skolan. Språk är en kollektiv identitet och handlar om hur vi ser på världen. Och kan man inte språket, hur lär man sig att se på sin nya värld?
Flera studier pekar på att lärarnas låga förväntningar på elever som invandrat eller har utländsk bakgrund påverkar eleverna och leder till sämre studieresultat. Men högt ställda förväntningar och höga krav på barnen är en anledning till att det går bra.
Börja tidigt med att låta barnen läsa böcker, att ta hem böcker och läsa. Att på ett lustfyllt sätt låta barnen möta text och prata om den. Inte bara låta barnen att läsa böckerna, utan låta dem att berätta, fundera över, ifrågasätta, få svar på sina frågor, diskutera. På detta sätt integreras läsning, skrivning och samtalande runt ett meningsfullt innehåll och leder till språk- och kunskapsutveckling. Stavning och rättning utan att ta död på skrivlust och skaparförmåga. Men påtala tidigt att det finns skrivregler, stavningsregler, diskutera, hur man skriver KORREKT - eleverna lär sig genom att läsa mycket, skriva och bli uppmärksamma och testa sig fram. Där har man också stöd i forskningen. Låt inte felen fossiliseras, det är svårt att lära om och börja skriva rätt. Eleverna vill faktiskt inte göra onödiga fel.
PRESSMEDDELANDE 28 januari 2003
En del av skillnaderna kan förklaras av att elever med utländsk bakgrund i högre utsträckning än infödda elever kommer från hem med lägre socioekonomisk status, har en större andel lågutbildade föräldrar, har en högre andel förälder som inte arbetar samt att pojkar är något överrepresenterade bland elever med utländsk bakgrund jämfört med elevgruppen infödda. Dessutom talar elever med utländsk bakgrund, i betydligt högre utsträckning ett annat språk i hemmet, jämfört med infödda elever, något som också samvarierar med prestationen i läsförståelse.
En orsak till att prestationsgapet mellan infödda och elever med utländsk bakgrund är större i Sverige än i framför allt de anglosaxiska länderna, har att göra med hur sammansättningen av dem som invandrar till Sverige ser ut i förhållande till dessa länder. I Sverige, liksom i Danmark och Norge, har invandringen under 1990-talet bestått av framförallt flykting- och anhöriginvandring från länder som ligger på ett relativt stort språkligt och kulturellt avstånd från de skandinaviska länderna.
Länder som Australien, Kanada och Nya Zeeland däremot har en betydligt mindre andel flyktingar jämfört med de skandinaviska länderna och en invandringspolitik som premierar invandring av högutbildade individer eller individer med speciella yrkeskunskaper. Dessutom kännetecknas de anglosaxiska länderna, med USA som undantag, av att en relativt stor del av den totala invandringen utgörs av personer från andra anglosaxiska länder. Förutsättningarna att ta hand om och integrera elever med utländsk bakgrund är således vitt skilda och de skandinaviska länderna har en betydligt mer komplex situation än de flesta övriga länder i undersökningen.
Elever i invandrartäta skolor presterar sämre än elever i övriga skolor...
Förutom att en elev i genomsnitt presterar sämre om den har utländsk bakgrund kan en elev med utländsk bakgrund som dessutom går i en invandrartät skola förväntas prestera ännu sämre.
...men det är oklart vad det beror på.
Det behövs fördjupade studier för att reda ut vad detta beror på men det är rimligt att effekten är kopplad till boendesegregation. En tänkbar orsak är att nyanlända invandrare och flyktinginvandrare är överrepresenterade i invandrartäta områden och därmed invandrartäta skolor. En annan tänkbar orsak är att elevens individuella prestation i läsförståelse, förutom att påverkas av den egna utländska bakgrunden dessutom påverkas av att en stor del av omgivningen har utländsk bakgrund. Det är t.ex. troligt att elevers informella kontakt med det svenska språket är mindre, både i och utanför skolan, jämfört med elever som går i skolor som inte är invandrartäta.
Svenska som "hemmaspråk".
Monday, January 1, 2007
TALA, SKRIVA, LYSSNA, TÄNKA.
Allt detta gör eleven medveten om sin egen språkinlärning och samtidigt leder medvetet till att eleven klarar sin utbildning i övriga ämnen utan några språkliga problem.
SPRÅKINLÄRNING - INTERAKTIV SVENSKA
En svensk sjuåring kan omkring 10 000 ord vid skolstarten. För de flesta invandrarbarn gäller helt andra förutsättningar, när de börjar skolan i Sverige. En del av barnen har kommit till Sverige i skolåldern och har ett välutvecklat eget språk, som antagligen motsvarar modersmålsutveckling för deras jämnåriga svenskar, samt har påbörjat/avslutat läsinlärning på sitt eget modersmål. En stor del av invandrarbarn har dock växt upp i språkligt torftiga miljöer, i miljöer där man har helt annorlunda språkbehov än i Västvärlden, eller där man inte har samma möjligheter att gå i skolan. Det finns även en del andra skillnader som påverkar barnets språkutveckling, såsom sjukdomar, näringsbrist, personliga och familjeproblem, psykiskt tillstånd osv, vilka påverkar språkinlärningsförmågan.
Vissa barn kommer till Sverige i högre skolåldern, vissa är födda i Sverige, men växer upp i familjer där man endast talar sitt eget modersmål och barnet hör svenska endast på daghemmet eller på förskolan och utvecklar endast en begränsad del av språket och förförståelse.
Föräldrarna talar ofta ett begränsat språk, som rör sig runt egna och hemlandets problem, osäkerheten om framtiden och andra stora problem som rör hela familjen. Barnen saknar allsidig språklig stimulans, som de annars skulle ha fått i hemlandet av sin omgivning, och lär sig sitt eget modersmål med ett mycket begränsat ordförråd, som kanske motsvarar behovet för stunden, men inte bidrar till barnens språk- eller kunskapsutveckling.
Dessa barn behöver all språklig stimulans de kan få. De måste få en chans att använda svenska för att inhämta kunskap i skolan så att de klarar sin utbildning, skaffar sig ett yrke och genom det en framtid i sitt nya land.