BAKGRUND:
En svensk sjuåring kan omkring 10 000 ord vid skolstarten. För de flesta invandrarbarn gäller helt andra förutsättningar, när de börjar skolan i Sverige. En del av barnen har kommit till Sverige i skolåldern och har ett välutvecklat eget språk, som antagligen motsvarar modersmålsutveckling för deras jämnåriga svenskar, samt har påbörjat/avslutat läsinlärning på sitt eget modersmål. En stor del av invandrarbarn har dock växt upp i språkligt torftiga miljöer, i miljöer där man har helt annorlunda språkbehov än i Västvärlden, eller där man inte har samma möjligheter att gå i skolan. Det finns även en del andra skillnader som påverkar barnets språkutveckling, såsom sjukdomar, näringsbrist, personliga och familjeproblem, psykiskt tillstånd osv, vilka påverkar språkinlärningsförmågan.
Vissa barn kommer till Sverige i högre skolåldern, vissa är födda i Sverige, men växer upp i familjer där man endast talar sitt eget modersmål och barnet hör svenska endast på daghemmet eller på förskolan och utvecklar endast en begränsad del av språket och förförståelse.
Föräldrarna talar ofta ett begränsat språk, som rör sig runt egna och hemlandets problem, osäkerheten om framtiden och andra stora problem som rör hela familjen. Barnen saknar allsidig språklig stimulans, som de annars skulle ha fått i hemlandet av sin omgivning, och lär sig sitt eget modersmål med ett mycket begränsat ordförråd, som kanske motsvarar behovet för stunden, men inte bidrar till barnens språk- eller kunskapsutveckling.
Dessa barn behöver all språklig stimulans de kan få. De måste få en chans att använda svenska för att inhämta kunskap i skolan så att de klarar sin utbildning, skaffar sig ett yrke och genom det en framtid i sitt nya land.
En svensk sjuåring kan omkring 10 000 ord vid skolstarten. För de flesta invandrarbarn gäller helt andra förutsättningar, när de börjar skolan i Sverige. En del av barnen har kommit till Sverige i skolåldern och har ett välutvecklat eget språk, som antagligen motsvarar modersmålsutveckling för deras jämnåriga svenskar, samt har påbörjat/avslutat läsinlärning på sitt eget modersmål. En stor del av invandrarbarn har dock växt upp i språkligt torftiga miljöer, i miljöer där man har helt annorlunda språkbehov än i Västvärlden, eller där man inte har samma möjligheter att gå i skolan. Det finns även en del andra skillnader som påverkar barnets språkutveckling, såsom sjukdomar, näringsbrist, personliga och familjeproblem, psykiskt tillstånd osv, vilka påverkar språkinlärningsförmågan.
Vissa barn kommer till Sverige i högre skolåldern, vissa är födda i Sverige, men växer upp i familjer där man endast talar sitt eget modersmål och barnet hör svenska endast på daghemmet eller på förskolan och utvecklar endast en begränsad del av språket och förförståelse.
Föräldrarna talar ofta ett begränsat språk, som rör sig runt egna och hemlandets problem, osäkerheten om framtiden och andra stora problem som rör hela familjen. Barnen saknar allsidig språklig stimulans, som de annars skulle ha fått i hemlandet av sin omgivning, och lär sig sitt eget modersmål med ett mycket begränsat ordförråd, som kanske motsvarar behovet för stunden, men inte bidrar till barnens språk- eller kunskapsutveckling.
Dessa barn behöver all språklig stimulans de kan få. De måste få en chans att använda svenska för att inhämta kunskap i skolan så att de klarar sin utbildning, skaffar sig ett yrke och genom det en framtid i sitt nya land.
No comments:
Post a Comment