SKÖNLITTERATUR I UNDERVISNING AV INVANDRARBARN

Hur blir man en god läsare?
Det verkar helt klart och odiskutabelt - man blir en god läsare genom att läsa.
Men – våra invandrarelever då?
Steget till att bli en god läsare verkar för högt när det gäller våra invandrarbarn. De kan ju inte svenska. Inte i början i alla fall. Hur kan man då begära att barnen skulle läsa EN BOK? Är inte det att kräva för mycket?
Kanske det.
Men varför inte försöka?
Många invandrarbarn kommer från familjen där det inte hör till vardagen att läsa böcker. För att inte tala om att köpa böcker. Det kommer långt ner på prioriteringslistan. Men läser man inte, får man ingen läsvana. Man läser för sakta, man förstår inte texten, man fattas ord. Det tar för lång tid, och den använder man till ”något viktigare”. Detta gäller inte bara invandrarelever, men för invandrareleverna blir det ett större problem som man kopplar till språket. De kan ju inte svenska.
Flera undersökningar visar att den undervisning som många elever med utländsk bakgrund får i dagens skola är otillräcklig. Undervisningen ger inte villkor för att alla elever, speciellt elever som kommer till Sverige i tonåren, ska lämna skolan med godkända betyg. Man kräver inte så mycket av eleven med brister i språket. Omedvetet utgår man ifrån, att eleven inte är lika duktig som en svensk elev. Han eller hon hänger ju inte med.
Otillräckligt språkligt stöd kan vara ett hinder för att eleven ska kunna nå den kunskapsnivå som satts upp för skolan. Språk är en kollektiv identitet och handlar om hur vi ser på världen. Och kan man inte språket, hur lär man sig att se på sin nya värld?
Flera studier pekar på att lärarnas låga förväntningar på elever som invandrat eller har utländsk bakgrund påverkar eleverna och leder till sämre studieresultat. Men högt ställda förväntningar och höga krav på barnen är en anledning till att det går bra.
Börja tidigt med att låta barnen läsa böcker, att ta hem böcker och läsa. Att på ett lustfyllt sätt låta barnen möta text och prata om den. Inte bara låta barnen att läsa böckerna, utan låta dem att berätta, fundera över, ifrågasätta, få svar på sina frågor, diskutera. På detta sätt integreras läsning, skrivning och samtalande runt ett meningsfullt innehåll och leder till språk- och kunskapsutveckling. Stavning och rättning utan att ta död på skrivlust och skaparförmåga. Men påtala tidigt att det finns skrivregler, stavningsregler, diskutera, hur man skriver KORREKT - eleverna lär sig genom att läsa mycket, skriva och bli uppmärksamma och testa sig fram. Där har man också stöd i forskningen. Låt inte felen fossiliseras, det är svårt att lära om och börja skriva rätt. Eleverna vill faktiskt inte göra onödiga fel.